Wikipedia:WikiProject Medicine/Translation task force/RTT/Simple puerperal infections

E tswa ho Wikipedia

{Infobox disease

| Name            = Ditshwaetso tsa ka mora ho beleha
| Image           = Streptococcus pyogenes.jpg
| Caption         = Streptococcus pyogenes  (kgodiso e entsweng makgetlo a 900 tlasa makroskhoupu)
| DiseasesDB      = 
| ICD10           = O85 
| ICD9            = 672 
| ICDO            = 
| OMIM            = 
| MedlinePlus     = 
| eMedicineSubj   = article
| eMedicineTopic  = 796892
| MeshID          = D011645 

}} Ditshwaetso tsa ka mora ho pepa , ditshwaetso tse tsejwang e le tsa ka mora ho pepa,feberu ya ka mora ho pepa (postpartum fever)kapachildbed fever, ke tshwaetso efe kapa efe ya baketheria ya motjha wa ditho tsa mosadi tsa pelehi ka mora ho beleha kapa ho senyehelwa Matshwao a tlwehileng a kenyeletsa feberue fetangTemplate:Convert, ho bata, lehlaba tlasa mpa, boteng ba lephoka marong tswang bosading[1] Ka tlwaelo ho etsahala ka mora dihora tsa pele tse 24 le mahareng a matsatsi a pele a leshome ka mora ho peleha.[2]

Tshwaetso e tlwaelehileng haholo ke ya uterusle dithishu tse e potapotilengtshwaetso ya ka mora ho pepa kapa postpartum metritis Dintlha tse kotsi di kenyeletsa Caesarean sectionboteng ba baketheria e itseng e jwalo ka streptococcussehlopha sa B sa ka bosadingho taboha ho etsahalang pele ho nako ha mara a ka popelong, le ho beleha ho nkang nako e telelehara tse ding Boholo ba ditshwaetso bo kenyeletsa palo ya mefuta e fapaneng ya baketheria. Tlhahlobo ya ngaka ke ka sewelo e thuswang kekatiso ya dibaketheria Ho ba sa hlaphohelwengsetshwantsho sa bongaka se Disesosa tse ding tsa feberu ka mora ho pepa di kenyeletsa:matswele a tletseng lebese, tshaetso ya motjha wa mosesetshwaetso ya sebaka se oporeitilweng mpengleqeba le entsweng pakeng tsa bosadi le lesoba la marao, le ho ba hloka moya dikarong tsa matshwafo (atelectasis)[1]

Ka lebaka la dikotsi ka mora C-section (Caesarean section )ho kgothaletswa hore basadi kaofela ba fumantshwe tekanyetso ya thibelo ka (di)sethibelatshwaetso (antibiotic)se jwalo kaampicillin Kalafo ya ditshwaetso tse tsejwang e etswa ka dithibelatswaetso boholong ba batho bo hlaphohelwa matsatsing a mabedi ho is ho a mararo. Ho ba nang le bolwetse bo seng bokae dithibelatshwaetso tse nowang di kanna tsa sebediswa ho seng jwalodithibelatshwaetso tsa moriana o peitelwang mothapong wa madi (intravenous) Dithibelatswaetso tse tlwaelehileng di kenyeletsa motswako wa ampicillin le gentamicinho ka mora ho beleha ho tlwaelehileng kapa clindamycin Ho ba sa hlaphohelweng ka kalafo e loketseng mathata a mang a jwalo ka ho ruruwa ha dikarolo tse itseng tse bileng di nang le boladu[1]

Dinaheng tse tswetseng pele ho ka etsang phesente e le nngwe ho isa ho tse pedi tsa batswetse di ba le tshwaetso ya motjha wa mosese ka mora ho beleha ho tlwaelehileng Hona ho eketseha ho ya ho diphesente tse hlano ho isa ho tse leshome le metso e meraro hara ba nang le bothata ba ho beleha le ho ya ho diphesente tse mashome a mahlano ho ba entsweng C-section pele ho tshebedio ya dithibelatshwaetso.[1] Ka 2013 ditshwaetso tsena di bakile mafu a 24,000 ho fokotseha mafung a 34,000 ka 1990[3] Ditlhaloso tsa pele tse tsejwang tsa boemo bona di bile teng bonyane mengwahakgolong ya bo-5 BCE(Pele ho Nako e Tlwaelehileng) dingolweng tsa Hippocrates[4] Ditshwaetso tsena ke disosa tse tlwaelehileng tsa lefu nakong ya ho hlaha ha ngwana ho tloha bonyane mongwahakgolong wa bo-18 ho fihla ka dilemo tse bo-1930 ha dithibelatshwaetso di kenngwa tshebetsong.[5] Ka 1847, naheng ya Austria,Ignaz Semmelweiss ka tshebediso ya ho hlatswa matsoho kachlorineo ile a fokotsa [6][7]

Ditshupu[fetola mohloli]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 "37". Williams obstetrics (24th ed.). McGraw-Hill Professional. 2014. pp. Chapter 37. ISBN 9780071798938. 
  2. Hiralal Konar (2014). DC Dutta's Textbook of Obstetrics. JP Medical Ltd. p. 432. ISBN 9789351520672. 
  3. GBD 2013 Mortality and Causes of Death, Collaborators (17 December 2014). "Global, regional, and national age-sex specific all-cause and cause-specific mortality for 240 causes of death, 1990-2013: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2013.". Lancet. PMID 25530442. doi:10.1016/S0140-6736(14)61682-2. 
  4. Walvekar, Vandana (2005). Manual of perinatal infections. New Delhi: Jaypee Bros. p. 153. ISBN 9788180614729. 
  5. Magner, Lois N. (1992). A history of medicine. New York: Dekker. pp. 257–258. ISBN 9780824786731. 
  6. Anderson, BL (April 2014). "Puerperal group A streptococcal infection: beyond Semmelweis.". Obstetrics and gynecology 123 (4): 874–82. PMID 24785617. 
  7. Ataman, AD; Vatanoglu-Lutz, EE; Yildirim, G (2013). "Medicine in stamps-Ignaz Semmelweis and Puerperal Fever.". Journal of the Turkish German Gynecological Association 14 (1): 35–9. PMID 24592068.